torsdag 19 april 2012

Får vi be om största möjliga tysssnad?

Kan det bli vackrare? Nej, det kan nog inte det.
Ett glatt och entusiastiskt gäng äventyrare, utan både hängslen och livrem, släppas loss i sin fulla frihet på Sagolekplatsen i Kungsparken. Malmö doftar vår och känslan är underbar och lättsam. En känsla och stund man vill fånga och behålla...


Framme vid en ny veckostart väntade ännu ett vägskäl. Aningen kunde man låta tröttheten efter påskledigheten som alltid finns där regera, eller så kunde man ta tag i veckans arbete med fast hand och starkt grepp. Direkt klockan nio då gruppen återsamlades stod det klart att det sistnämnda var det enda alternativet.

Och trötthet förresten? Inte då. Istället var det äventyrsbarn uppumpade med energi och glöd som mötte upp för att sätta fjutt på denna tisdag. Och någon längre samling blev det inte tal om för Kulturbussen var i ankommande och det var dags att ta plats på vars ett säte. Färden gick idag till Folkets Park och Barnens scen för att delta i cirkusskolan. Visst har vi väl alla någon gång varit på cirkus och fascinerats av alla de konster som aktörerna brukar utför där. Det kan vara jonglering, balansering, kullerbytter – you name it! Den här tisdagen skulle äventyrarna få chansen att prova på, testa och lära sig några av dessa konster tillsammans med cirkusskolans ledare.




Det blev en mysig, spännande och alltigenom utmanande stund som utspelade sig på Barnens scen och det var minst sagt belåtna barn som efteråt slog sig ner i bussen för hemmafärd och lunch. Regnet droppade från en gråmulen Malmöhimmel denna dag men detta hindrade inte äventyrarna från att roa sig kungligt med kravfri lek på gården under eftermiddagen.

”Lillördagen” kom lika snabbt som vanligt och visst kunde det ha funnits lite matthet kvar i kropparna. Men avvadå – vem har egentligen tid att känna efter? Ny bussfärd denna dag fast idag gick resan mot Kungsparken och den sagolika lekplats som ligger belägen kloss i kloss med biblioteket. Sagolekplatsen har utvecklats under åren och bygger på föreställningen om det ljusa och det mörka i sagans värld och bär inspiration av körsbärsdalen i Bröderna Lejonhjärta och Barbapappas värld.

Att bara få stå vid sidan av och beskåda det skådespel som omgående tog fart så fort vi anlänt var en ynnest. Njutningsfullt att få se äventyrare i klart ljus och frisk luft - utan både livrem och hängslen - springa, hoppa, roll-leka och utmana sig själv i allehanda övningar. En äventyrlig urladdning av bästa sort.




Tillbaka på förskolan blev det mat serverat för tomma magar innan leken åter tog fart med full frenesi.

Framme vid torsdagen och hastigheten började minska lite eller? Nej, för tusan. Det var fortsatt bra drag under ”äventyr-galoscherna” när dagens aktiviteter på förskolegården öppnades upp. Ty på torsdagar är vi för det mesta kvar på förskolan och ägnar oss åt diverse olika aktiviteter så som pyssel eller olika motorikutmaningar.

Dags så för sista rycket – fredag – men utan den traditionstyngda gymnastiken i idrottshallen. Istället skulle rättvisa skipas i gruppen då det var dags för besök två på Idrottsmuseet tillsammans med Kantarellen. Samma program som för två veckor sedan var utlyst men med förändringen att de båda grupperingarna skulle byta aktivitet. Med andra ord skulle den hälft av äventyrsbarnen som besökte Birgitta på idrottsmuseet för två veckor sedan utforska Pildammarna och vise verse.

Barnen som skulle besöka Pildammarna släntrade iväg ditåt när vi väl anlänt till stadionområdet. Väntade gjord en ljuv promenix i den natursköna miljön. Under denna parkpromenad stötte vi på en hel del ankor som vi naturligtvis inte kunde annat än hälsa på och ge en och en annan brödsmula till. Men någon Kalle Anka kunde vi inte hitta trots idogt sökande...

Grupp två som var inne på museet fick stifta bekantskap med Birgitta som jobbar där. Hon berättade en idrottssaga med Bamse och hans vänner och höll sedan i en äventyrlig skattjakt efter guldmynt.



Museum-besök och naturupplevelser tar dock på krafterna och det var aningen trötta barn som lät sig transporteras av bussen på väg hem. På Per Albin väntade lunchen och veckans näst sista måltid. En eftermiddag ute i det fria med egenvald sysselsättning satte sista spiken i veckokistan.

De bejublade upplevelser – cirkusskola, sagolekplats-besök och naturupplevelser – som vi varit med om denna vecka är också de som slutligen sköljer hjärta och gläder sinne när helgen nu anländer. De kommer att finnas kvar där i hjärna, bakhuvud och magtrakt fram till måndag när nya strapatser väntar.
Du kan ta del av schemat för vecka 16 här.

Nog är det gött å va äventyrare alltid!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar