Skrattgroparna fick sitt lustmäte mättat.

Suckarna över den uteblivna värmen börjar ta slut men skrattgroparna fick sig däremot ännu ett träningspass. För det här var en vecka då ett kylslaget och grådassigt Malmö inte hade en chans mot äventyrare på solskenshumör. Ännu en gång har ivriga och livliga äventyrare triumferat och kallas åter in på scenen, får ta en bugning.

Första veckan i juni men vad är det egentligen som händer med värmen, börjar kylan åter svinga med taktpinnen eller vad är det frågan om? För nog borde det vara ett fem-tjugotal plusgrader och svettdroppar i pannorna såhär års. Men så ser dessvärre inte verkligheten ut. Istället var det tunga skyar och bitter kyla som välkomnade äventyrarna till denna vecka,

Men tro nu inte för en sekund att lite grådis och en skopa svalare luft kan få äventyrare på fall. Inte då, det krävs betydligt mer för att sätta ner mungiporna på optimistiska och energiska barn. Dessutom värmer glädjen som äventyrsbarnen utstrålar av att vara tillsammans.

 

Så med ryggar råstarka efter en avkopplande helg drog måndagens aktiviteter igång vid niosnåret med en välkomstsamling. Ty från och med denna vecka får äventyrsgruppen förstärkning av en ny kompis; Josef. Han fick möjlighet att stifta lite bekantskap med sina nya kompisar och se lite hur äventyrsgruppen fungerar.

Denna måndag gällde förberedelser inför nationaldagsfirandet den sjätte juni och det stundande Europa mästerskapet i fotboll, Barnen skulle med hjälp av diverse papper, pennor, klister och flinka fingrar skapa sin egna svenska landslagsspelare. En lättsam och kul uppgift visade det sig. Med koncentrationen på högvarv skapades fina blågula fotbollsspelare. En läcker syn för både öga och själ.

Men jobb tar på krafterna och väcker av naturliga skäl även matnerven. För att stilla denna och för att kunna fullgöra en bra dag intogs pytt i panna till lunch. Förhoppningarna på eftermiddagen var sedan entydiga bland barnen och förverkligades också då vi fritt lät dem välja aktivitet. Favoritsysselsättning denna eftermiddag var lika väntad som logisk; vattenlek i pölarna. 

Så vankades det tisdag och samma plats, samma tid och samma äventyrare bjöds på exakt samma väder som under måndagen. De grå skyarna och den kyliga vinden bevakade alltså rikets tredje största stad även denna dag. Men av detta märktes intet inledningsvis eftersom verksamheten idag drogs igång inomhus i lekhallen. Målet för tisdagen var färdigställande av ”nationaldagspysslet” och de barn som ej han göra klart sina fotbollsspelare under gårdagen fick en ny chans nu. Under tiden som detta arbete pågick fick de andra barnen till stor förtjusning möjlighet till diverse aktiviteter i lekhallen

Efter ett par pyssliga förmiddagstimmar rullades matvagnen så in och tonfiskgrytan kunde stoppas i hungriga äventyrsmagar. Under eftermiddag utgjorde sedan den fria, avslappnade och okonstlade leken huvudsysselsättningen.

Veckan rullade vidare med onsdagen, men den här gången var det ingen vanlig onsdag som väntade. Sveriges nationaldag är numera en röd dag och tillbringades därför långt ifrån ”Per Albin-vardagen”.

Efter en helgdag mitt i veckan var äventyrarnas torsdagsstatus lite oviss; Trötta? Redo? Laddade? Men när det väl var skarpt läge och äventyrarna hade återvänt till Per Albinvar det inget snacka om saken. Med alla huvuden påskruvade, alla reglage rätt inställda, alla kranar öppna – kunde energin bara flödande ut. Cykeltur stod inskrivet i almanackan och spekulationernas vågor om vart vi skulle åka har piskat pir och kaj under veckan. När destinationen väl förkunnats möttes beskedet med tummen upp. Resan gick mot Pildammarna och ”spindellekplatsen”.

Här fick vi träffa och leka med en svart jättespindel och hans insektskompis ”tusenfotingen” samt testa lekplatsens många små idylliska hus som ligger längs en vågig bana av trä. Efter besöket hos spindel blev det även gästspel på "spiral" och "sagolekplatsen". En mungipshöjande förmiddag som snabbt gled förbi och banade väg för hemfärd med cyklarna. Soppan i lunchtallriken satt som en fläskläpp och sedan blev det en stilren gårdseftermiddag med diverse grejer.   

           

Veckofinalen stundade härnäst och det är ju på fredagar som det där välbekanta välbefinnandet och lättheten i kroppen brukar uppmärksammas, så också denna vecka. Det var pigga och sugna äventyrare som skred till verket denna dag men någon flirt med solen blev det inte tal om. För det var inte en solglimt i sikte, inte en uv-stråle inom räckhåll. Istället ruvade tunga gråa regnmoln över staden denna dag. Så besöket på Sollekplatsen i västra hamnen gick om intet. Istället lastades förskolecyklarna fulla med äventyrsbarn och mat och så bar det iväg på en sväng genom Malmö.
I Rönneholms parken gjorde cyklarna halt och barnen släpptes fria på "skogslekplatsen". Här bjöds barnen på en mängd med utmaningar ur en både motorisk som naturvetenskaplig art.

Efter en stunds trivsam lek bar det vidare mot Pildammarna där gänget fann en mysig glänta att slå sig ner i och förtära sin medhavda lunch. Och sanningen om att mat aldrig smakar så bra som ute i naturen kan härmed bekräftas. Onelinern från Sigrid var också klockren; ”Det blir inte bättre än så här!”   

På hemvägen blev det en sväng via "rehab-lekplatsen" där vi förutom lek hann med att skula för den störtskur som kännde sig manad att anlända.

Mätta, nöjda och lite trötta anlände vi så till förskolan en stund före mellanmålet.  
Och när tröttheten efter ännu en läcker vecka på ett mjukt sätt blandas med nyfikenheten på vad den nya ska ge kastar bloggen in handduken för den här gången.

Och detta görs med en vänlig önskan om en mysig och trevlig helg!

Schemat för nästa vecka hittar du här.