De flesta aktiviteter flyter ihop, blandas och blir till en enda stor massa som inte går att hålla isär. Vi vet vilka aktivitet det handlar om men när var det och med vem? Sånt. Vissa stannar kvar. Blir speciella. Spelas upp inuti ens huvud då och då. Fina minnen. En av veckans aktiviteter var definitivt ett sådant.
Som en blinkning var det ny ”jubbevecka”. Det var nya tag och ny inspiration. Ingen måndagströtthet här inte utan istället uppsluppen och förväntansfull stämning vid uppstartssamlingen. Och inte blev det sämre av att solens strålar – efter en grå helg – banade sig väg genom grådiset. Att detta hände lagom till dess att äventyrarna skulle dra igång en ny vecka känns onekligen sådär lagom mysigt symboliskt…
Först ut i vecka 12 besök hos Unga Örnar, en nu i lika delar kär som förväntad aktivitet. Barnen känner sig väl hemma här nu och är väl medvetna om alla lokalens möjligheter. Förutom allt det som Unga örnar har att erbjuda så tar vi med oss lite olika grejer från förskolan som barnen kan pyssla med. Den här måndagen gällde finmotorisk träning i form pärlor. Lunch på det och sen bjöds det upp till lek på förskolanegården i strålande solsken.
Så slog tisdagen upp sina ögonlock och dags för utegruppen att ge sig ut på nya äventyr. Dagens utmaning låg i att ta lokalbuss till Mellanheden och där intensifiera jakten på våren genom att söka vårtecken och någon kul lekplats att ta i besittning. Trots blytungt grådis var det ivriga äventyrare som antog utmaningen med glatt humör och stor entusiasm. Och nog hittade vi både vårtecken och - till barnens stora lycka - en stor lekplats som vi naturligtvis testade.
Sen blev det upp på buss tre igen och tillbakafärd mot förskolan. Lunch och eftermiddagslek vidtog sedan liksom laddningen inför onsdagens mycket omtalade aktivitet. För ända sedan information om ett stundande Funhouse besök sipprat ut under förra veckan så har förväntningarna och längtan stegrats för varje minut.
Så nog var det ett mycket suget, laddat och förväntansfullt äventyrsgäng som strålade samman vid klockan nio denna onsdag. Intensiteten var sjukt hög när vi anträdde promenaden mot Funhouse. Många av barnen hade varit där tidigare på bl.a. kalas men tyckte ändå att det var en speciell händelse under äventyrstiden. Barnen fick ju redan innan äventyrsverksamheten drog igång lämna önskemål om vad de ville göra med äventyrsgruppen. ”Leklandsbesök” var otvivelaktigt ett av de önskemål som vi fick in flest av och idag skulle den önskningen alltså slå in.
Väl framme på Funhouse drog så leken igång i etthundratjugo. Det var en fröjd att se barnen roa sig kungligt i två härligt fartfyllda och glädjestrålande timmar.
När slutsignalen väl tjöt var det svettiga och lite trötta barn som samlades för lite medhavd lunch. Glada i hågen traskade vi sedan hemåt för lek på förskolans gård under eftermiddagen. Kanske hade det räckt så men även solen ville ha ett ord med i laget. Så den gassade från en underbart ljusblåa himmel (den vackraste av dem alla!) och alstrade ytterligare med positiv energi. Dagens fördelsedagsbarn Teo bjöd dessutom på glass och vi firade honom som sig bör med hyllningar och sång.
Framme vid torsdagen och hastigheten började minska lite eller? Nej, för tusan. Det var fortsatt bra drag under ”äventyr-galoscherna” när dagens aktiviteter på förskolegården öppnades upp. Samtliga förskolans barn samlas då på gården och har ett brett utbud av aktiviteter att roa sig med.
I slutet av veckan pockade på nytt gymnastiken på uppmärksamheten. Fredag och gymnastik – bara det kan få en på bra humör. Och oavsett om gymnastiken utspelar sig i sporthallen eller som idag på förskolans gård så är det alltid en fröjd att bevittna den. Men energiutsläpp kräver mat och efter välförättat arbete belönades vi med kassler och ris.
Sen dribblade lite fri lek på förskolegården bort en stund på klockan och snart kommer mellanmålet - naturligtvis våffler dagen till ära - att signalera att veckan går mot sitt slut. Helg innebär vila så detta blogginlägg kortas ner till förmån för mjukisbyxor och soffbesök. En omstrukturering i det lilla. Ibland krävs det en himla massa planering för att få tiden att räcka till. Ibland räcker det med att sätta punkt.
Programet för nästa vecka hittar du här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar