Slutet gått, allting gott!

Då var vi framme. Efter tre och en halv månad, sjutton veckor och sjuttifyra dagar är det dags att summera den allra sista äventyrsveckan. En välregisserad slutbild uppstår inte av sig själv. Ja, om man bortser från i filmens världs då förstås. Men frågan är om ens någon där skulle ha kunnat skriva ett bättre avslutningskapitel än det som utspelade sig i äventyrsgruppen den gångna veckan. 

Målsättningen inför den avslutande äventyrsveckan var solklar och gick ut på att skapa en vacker slutvinjett av den här vårterminen. En bild och ett lämpligt minne som skulle värma gott under den förhoppningsvis fina sommaren som väntar,

Och att vila på gamla lagrar ligger inte för äventyrarna. Så det var med hungriga blickar och fart under fötterna som gänget samlades denna måndag. I solgass väntade sedan en cykeltur mot Limhamn. Det blev även en sväng ner om stranden för att känna på det allt mer ljumna vattnet. Ett på alla sätt grant ögonblick att beskåda äventyrare i strandsanden letandes snäckor och ”ritstenar”.

Framåt lunchtime bar det åter hemåt längst Geijersgatan som denna dag bjöd på osedvanligt hård motvind. Korv och potatisbullar stoppades sedan ner i tomma magsäckar innan lek i det fria utgjorde eftermidagens sysselsättning.

”Lysande äventyrs Grande finale” - ett sätt att beskriva den sista tisdagen. För det var en glänsande tisdag vi serverades så här i grevens tid. Solen sken och det doftade det ungdom och försommar i Malmö denna junidag. Sugna, nyfikna och mycket spända äventyrare gjorde sig redo för avgång vid niosnåret. Ty iväg skulle vi och idag gick cykelfärden till Västra hamnen. Där bjöds det inledningsvis på glass i närheten av Torning Torso innan äventyrsgänget intog den så omtalade Sollekplatsen – Malmös mest lysande lekplats.   

                           

Här roade sig barnen sedan kungligt genom att resa genom vårt solsystem, testa de häftiga rutschkanorna, snurrorna, gunggrodorna, gungbrädorna och "dressincyklarna".   

Är det avslutning så är det och då är endast det bästa gott nog så dagens lunch skulle ätas på Mc Donalds. Så glada och lite hungriga äventyrare manövrerade sig med cyklarnas hjälp skickligt mot Ystadsgatan. Väl där väntade vars ett Happy Meal på barnen. Efter den gemytliga matstunden gavs barnen möjlighet att leka lite i lokalens klätterum. Sen var det dags att åter sätta sig på cyklarna och fara hemåt. Så var äventyrsgruppens ”Grande Finale” förbi. Det blev en fantastisk dag tillsammans med lika fina som sköna och avslappnade upplevelser.

På onsdagen han verkligheten så ifatt oss och vi insåg att midsommar bankar på dörren. Så självklart skulle förberedelser inför torsdagens firande stå i centrum denna dag. Barnen fick skapa sin egen blomsterkrans med hjälp av grönt papp, klister och silkespapper.  Förutom det blev det kreativa lekar på gården och diverse andra upptåg.

Tiden går fort när man har roligt säger klyschan och nog har den bäring på äventyrsverksamheten alltid. För visst har det gått snabbt? Efter sjuttiosju dagar var det så dags för vårens sista äventyrsdag, passande nog med fest eftersom midsommarfirandet skulle avverkas. Det blev en dag med traditionellt midsommarparty på Per Albins med stångklädning, sång, dans och god mat. En fin dag, en glad dag, en perfekt slutvinjett av våren 2012

För nu är det över. Äventyrsverksamheten våren 2012 är i mål. Efter sjutton underbara veckor - fyllda med allehanda upplevelser, intryck och äventyr - har äventyrsgänget gjort sitt.  Det känns lite overkligt. Och tomt, förstås. Intrycken och upplevelserna har staplats på varandra.

Vem minns t.ex. inte när äventyrarna släppte loss på Fun-house, testade ”trix i tv-rutan” eller besökte cirkusskolan i Folkets park Alla park och lekplatsupplevelser har självklart också en egen plats i minnesmappen liksom utflykterna till ”Ribban”. Minnena är obetalbara och redan klassiska och kommer att finnas kvar som skärmsläckare på näthinnorna under lång tid framöver. 

Det har varit en otrolig och på alla sätt spännande och intressant resa att få vara med på. Vi vill passa på att tacka alla er som på något sätt bidragit till att göra Äventyrsverksamheten så lyckad. Alla äventyrare som med sin inlevelse, entusiasm och glädje givit oss mängder med fina stunder. Tack också till alla föräldrar samt till personalen på Per Albins hems förskola. Vi vill även skicka en hälsning till chaufförerna på Kulturbussarna för ett utmärkt samarbete.

Att via en blogg försöka dokumentera veckorna har varit både spännande och intressant. Ibland har inläggen varit bra, ibland svagare. Fast det har hela tiden varit roligt att få berätta och delge lite av våra upplevelser med dessa fantastiska barn.

För när äventyrarna är tillsammans, när kuggarna fattar i varann och all den samlade talangen får spraka, flöda, ljuda eller gro - välj själv vilket element du vill knyta din förundran till - då förstår man vilket underbart gäng detta är. Och det är just denna känsla som nu ska få växa fritt under den härligt stundande sommaren.

Här tar orden slut, men glädjen och värmen kommer att vara kvar länge.

 

 

Glad midsommar på er alla och trevlig sommar!!!

/Jimmy och Elisabeth.

Den arketypiska äventyrsveckan!

Man hann framåt onsdagen tänka att det här var den arketypiska äventyrsveckan, och så himla fint att äventyrarna, så här i spurten, fick till en sådan klockren sammanfattning. För det bjöds på sol, moln, pyssel, utflykter, äventyr, lek och skratt. Precis som vi minns att det gjorts under samtliga de sexton veckorna som vi vara tillsammans.

Ingenting slår känslan av att gå till förskolan en måndagsmorgon.

Det är kanske inte alltid så piggt eller vackert men det är så skönt, för det finns ingen trötthet eller bekymmer. Bara lätthet, bara nya äventyrsmöjligheter.

Denna vecka öppnades med en stadig frukost innan dagens arbete tog vid. EM-pyssel stod på programmet idag och utmaningen var att färglägga och klippa vars en ”fotbollsgubbe” i någon av de deltagande ländernas flaggor. Ett utan tvekan mycket skojigt arbete visade det sig. För barnen gick verkligen ”all in” och lade stor koncentration och noggrannhet i sitt arbete denna förmiddag. Det var en fröjd att beskåda hur de olika flaggbollarna växte fram och det var stolta barn som avslutningsvis fick se sina alster sättas upp på våra fönster.

Eftermiddagen blev riktigt mysig med en försommarsol som välvilligt gassade och belönade alla soltörstande Per Albin-besökare. 

Tisdagen kom så småningom med fortsatt solsken och ljumna temperaturer. Skönt för kroppen har suktat länge efter detta tillfälle. Förskolecyklarna plockades åter fram och äventyrarna styrde kosan mot Ribbersborgsstranden. Väl på plats kunde barnen på ett lekande lätt sätt släppas fria i strandsanden för att leta snäckor, stenar och andra strandattiraljer. Självklart var vi även tvungna att titta lite och undersöka vilka djur och växter som finns i vattenbrynet.

Samtliga av barnen var - efter att ha känt efter, - rörande överrens om att det inte var badtemperaturer som stod till buds denna dag. Det var en stund av gränslös lycka och harmoni, väl värd den långa cykelresan. Det är svårt att fånga alla intryck och upplevelser så här i ord så vi låter bilderna nedan tala för sig själv.

Förr eller senare tar dock allt roligt slut, så också den här upplevelsen. Då var det bara till att hoppa upp i cyklarna igen och sätta kurs mot Per Albin.

Sen kunde det ha varit en onsdag i mängden, Kunde alltså, men så blev det inte. Istället begav sig gänget ut på nya energiska och fantasifulla äventyr. En av äventyrarnas absoluta favoritutflykter har under våren varit besöken i Folkets Park. När de så fick chansen att önska vart de ville åka var valet enkelt.

Så färden gick denna dag till Folkets Park i sällskap med ett uppfriskande och klart stämningshöjande solsken. I parken blev det lek för fulla muggar på den så populära lekplatsen. Dessutom bjöds det till barnens enorma glädje på glass och bilden med glassätande äventyrare mitt i parkens hjärta är magnifik. Inte sant?

Ibland är det sedan skönt när allting är som vanligt, När en världsbild får vara odelat orörd. Som torsdagarna med äventyrarna. Alltid samma gäng och samma upplägg. Inrutat? Avvadådå, det skänker ju en viss trygghet också. När äventyrarna ankom denna torsdag var det lite trötta och slitna barn. Inte konstigt med tanker på att det har varit ”god fart under kängan” hela denna vecka. Därför kom torsdagen, med gårdsaktiviteter på Per Albin, lägligt och skänkte lite nyttigt lugn och stillhet över gruppens aktörer.

När väl fredagsbutiken öppnades så var åter hungern och glöden tillbaka bland äventyrarna. Gott så för nu skulle det sägas tack och adjö till vårens gympapass. Och för att förgylla och förstärka ögonblicket ytterligare blev det gymnastik utomhus på Per Albin. Med många barn och vuxna iklädda svenska fotbollströjor (laddning inför kvällens EM-drabbning mellan Sverige-England) var valet av aktivitet ganska enkel.

Det blev fotboll för hela slanten och självklart blev matchen mellan personalen och barnen förmiddagens höjdpunkt. En spännande och het drabbning som bjöd på allt man kan önska sig. När väl krutröken efter stiden hade lagt sig stod personalen som segrare med 4-3.

Segrarna poserar

Nöjda och belåtna barn bänkade sig sedan för lunch innan fler och fler tankar började snurra runt det välbekanta och hett eftertraktade fredagsmyset. Lite lek kan mildra längtan efter detta så det var vad som erbjöds under eftermiddagen innan mellanmålet halade flaggan för den intensiva vecka tjugofyra.

När vi nu blickar framåt mot vecka tjugofem – den sista äventyrsveckan innan sommaren – är det lätt att drabbas av lite sentimentalitet. Det är ju ändå något roligt som är nära sitt slut.  Men tårarna – oavsett om de är framkallade av glädje eller sorg – får vänta. För ännu har inte slutsignalen gått. Återstår gör sista rycket och det påbörjas måndagmorgon 09.00.

Ett SMS med en klar och tydlig önskan om fint väder skickas i detta nu till SMHI.
Slår den in blir det en värdiga och fin slutbild av Äventyrarna våren 2012.

Schemat för nästa vecka hittar du här.

Skrattgroparna fick sitt lustmäte mättat.

Suckarna över den uteblivna värmen börjar ta slut men skrattgroparna fick sig däremot ännu ett träningspass. För det här var en vecka då ett kylslaget och grådassigt Malmö inte hade en chans mot äventyrare på solskenshumör. Ännu en gång har ivriga och livliga äventyrare triumferat och kallas åter in på scenen, får ta en bugning.

Första veckan i juni men vad är det egentligen som händer med värmen, börjar kylan åter svinga med taktpinnen eller vad är det frågan om? För nog borde det vara ett fem-tjugotal plusgrader och svettdroppar i pannorna såhär års. Men så ser dessvärre inte verkligheten ut. Istället var det tunga skyar och bitter kyla som välkomnade äventyrarna till denna vecka,

Men tro nu inte för en sekund att lite grådis och en skopa svalare luft kan få äventyrare på fall. Inte då, det krävs betydligt mer för att sätta ner mungiporna på optimistiska och energiska barn. Dessutom värmer glädjen som äventyrsbarnen utstrålar av att vara tillsammans.

 

Så med ryggar råstarka efter en avkopplande helg drog måndagens aktiviteter igång vid niosnåret med en välkomstsamling. Ty från och med denna vecka får äventyrsgruppen förstärkning av en ny kompis; Josef. Han fick möjlighet att stifta lite bekantskap med sina nya kompisar och se lite hur äventyrsgruppen fungerar.

Denna måndag gällde förberedelser inför nationaldagsfirandet den sjätte juni och det stundande Europa mästerskapet i fotboll, Barnen skulle med hjälp av diverse papper, pennor, klister och flinka fingrar skapa sin egna svenska landslagsspelare. En lättsam och kul uppgift visade det sig. Med koncentrationen på högvarv skapades fina blågula fotbollsspelare. En läcker syn för både öga och själ.

Men jobb tar på krafterna och väcker av naturliga skäl även matnerven. För att stilla denna och för att kunna fullgöra en bra dag intogs pytt i panna till lunch. Förhoppningarna på eftermiddagen var sedan entydiga bland barnen och förverkligades också då vi fritt lät dem välja aktivitet. Favoritsysselsättning denna eftermiddag var lika väntad som logisk; vattenlek i pölarna. 

Så vankades det tisdag och samma plats, samma tid och samma äventyrare bjöds på exakt samma väder som under måndagen. De grå skyarna och den kyliga vinden bevakade alltså rikets tredje största stad även denna dag. Men av detta märktes intet inledningsvis eftersom verksamheten idag drogs igång inomhus i lekhallen. Målet för tisdagen var färdigställande av ”nationaldagspysslet” och de barn som ej han göra klart sina fotbollsspelare under gårdagen fick en ny chans nu. Under tiden som detta arbete pågick fick de andra barnen till stor förtjusning möjlighet till diverse aktiviteter i lekhallen

Efter ett par pyssliga förmiddagstimmar rullades matvagnen så in och tonfiskgrytan kunde stoppas i hungriga äventyrsmagar. Under eftermiddag utgjorde sedan den fria, avslappnade och okonstlade leken huvudsysselsättningen.

Veckan rullade vidare med onsdagen, men den här gången var det ingen vanlig onsdag som väntade. Sveriges nationaldag är numera en röd dag och tillbringades därför långt ifrån ”Per Albin-vardagen”.

Efter en helgdag mitt i veckan var äventyrarnas torsdagsstatus lite oviss; Trötta? Redo? Laddade? Men när det väl var skarpt läge och äventyrarna hade återvänt till Per Albinvar det inget snacka om saken. Med alla huvuden påskruvade, alla reglage rätt inställda, alla kranar öppna – kunde energin bara flödande ut. Cykeltur stod inskrivet i almanackan och spekulationernas vågor om vart vi skulle åka har piskat pir och kaj under veckan. När destinationen väl förkunnats möttes beskedet med tummen upp. Resan gick mot Pildammarna och ”spindellekplatsen”.

Här fick vi träffa och leka med en svart jättespindel och hans insektskompis ”tusenfotingen” samt testa lekplatsens många små idylliska hus som ligger längs en vågig bana av trä. Efter besöket hos spindel blev det även gästspel på "spiral" och "sagolekplatsen". En mungipshöjande förmiddag som snabbt gled förbi och banade väg för hemfärd med cyklarna. Soppan i lunchtallriken satt som en fläskläpp och sedan blev det en stilren gårdseftermiddag med diverse grejer.   

           

Veckofinalen stundade härnäst och det är ju på fredagar som det där välbekanta välbefinnandet och lättheten i kroppen brukar uppmärksammas, så också denna vecka. Det var pigga och sugna äventyrare som skred till verket denna dag men någon flirt med solen blev det inte tal om. För det var inte en solglimt i sikte, inte en uv-stråle inom räckhåll. Istället ruvade tunga gråa regnmoln över staden denna dag. Så besöket på Sollekplatsen i västra hamnen gick om intet. Istället lastades förskolecyklarna fulla med äventyrsbarn och mat och så bar det iväg på en sväng genom Malmö.
I Rönneholms parken gjorde cyklarna halt och barnen släpptes fria på "skogslekplatsen". Här bjöds barnen på en mängd med utmaningar ur en både motorisk som naturvetenskaplig art.

Efter en stunds trivsam lek bar det vidare mot Pildammarna där gänget fann en mysig glänta att slå sig ner i och förtära sin medhavda lunch. Och sanningen om att mat aldrig smakar så bra som ute i naturen kan härmed bekräftas. Onelinern från Sigrid var också klockren; ”Det blir inte bättre än så här!”   

På hemvägen blev det en sväng via "rehab-lekplatsen" där vi förutom lek hann med att skula för den störtskur som kännde sig manad att anlända.

Mätta, nöjda och lite trötta anlände vi så till förskolan en stund före mellanmålet.  
Och när tröttheten efter ännu en läcker vecka på ett mjukt sätt blandas med nyfikenheten på vad den nya ska ge kastar bloggen in handduken för den här gången.

Och detta görs med en vänlig önskan om en mysig och trevlig helg!

Schemat för nästa vecka hittar du här.

Den totala lyckan!

Förr eller senare skulle den infinna sig. Någon gång skulle det komma, ögonblicket då man känner totala lycka. Just då blir de vanliga tankarna helt oviktiga och man kan helt fokusera på helt nuet. Att den stunden skulle komma denna vecka var kanske inte helt oväntat men desto mer välkommet.

Som en blixt från klar himmel var helgen över. Det var nya tag och ny inspiration. Men det var inte måndag utan tisdag. Äventyrarna drog igång vecka tjugotvå en dag senare än vanligt eftersom måndagen helt ägnats åt fortbildning för all personal på Per Albins hems förskola.

Men så kom tisdagen ändå till slut och det var en glittrande och glädjekraxande äventyrsklunga fyllda till bredden med tankar och funderingar som mötte upp. Det blev småprat om helgen, om den kommande veckan och lite ”bananprovning” innan det var dags att förbereda sig för utgång. Tvärtemot måndagen, som bjöd på sol och tjugofem grader, plockades nu regnkläderna fram för att skydda mot de många regndropparna. Så med bästa foten först mot bussen vars GPS idag ställdes in på Kulturhuset Mazetti vid Möllan.

Idag skulle äventyrarna gästa ”Trix i TV rutan” i Mazetti-husets källare. På plats för att ta emot oss stod Daniel som sedan ledde förmiddagens händelser på ett förträffligt vis.

Barnen fick ta del av lite olika trix som man kan göra med hjälp av en dator och en videokamera. Vi fick också testa på den så kallade greenscreen metoden.

Barnen filmades då mot en grön bakgrund som sedan mixades med

olika filmer som de kunde och skulle agera i.

De fick bland annat testa på att flyga bland molnen på en kudde med hjälp av egna armflaxningar. Det bjöds även på discodans med diverse märkliga

figurer och – favoriten – raketflygning med diverse utmaningar.

En minnesvärd stund, minuter att fånga och behålla för ljuva framtida tillbakablickar. ”Total lycka, det kunde inte ha varit roligare”, var barnens kommentar om förmiddagens besök på Mazetti.

En något fördröjd portion fisk serverades sedan hemma på Per Albins innan en blöt eftermiddag på gården tog vid.

Lagom tills onsdagsfrukosten anmälde ännu ett duggregn sitt intresse att övervara dagens aktiviteter. Men mot ett inspirerat äventyrsgäng hade det som väntat ingen chans. Dagen gick helt i barnens intresse och bjöd på en förmiddag med utforskande aktiviteter på den regnvåta gården och en eftermiddag med stimulerande inneaktiviteter så som spel, pussel, cirkusövningar och konstruktionslek. Allt ackompanjerat av barnens smittande fnittriga skrik.  

Så blev det ny dag igen, ny torsdag, men det var samma gamla fina äventyrare som mötte upp för dagens cykeltur. För det var vad som stod på dagens meny till munterhet från samtliga barn. Med hjälmarna på huvudena och bältena fastspända bar det så iväg på en sväng mot Sofielund. På vår färde fanns det mycket att studera och barnen lärde sig precis som vanligt väldigt mycket om trafikens underbara värld.

I Sofielund ligger temalekplatsen ”rörelse”, Här kan man klättra,

balansera, gunga, rulla, gräva eller studsa! Lekplatsen främjar de

motoriska färdigheterna och är en perfekt plats för alla med "spring i benen". Barnen roade sig verkligen kungligt under den timme som vi var där och gav därefter lekplatsen bästa betyg.

Tillbaka på Per Albin stod ”Köks-Anki” och väntade på oss med den

värmande soppan innan eftermiddagens fria aktiviteter brakade loss på allvar.

Dags så att knyta ihop veckosäcken och fredagen visade med all önskvärd tydlighet att endast det bästa är gott nog som punkt. För det var ny bussfärd som gällde, denna gång i sällskap med Kastanjen, och destinationen var Beijers Park. I parken skulle vi njuta av den natursköna miljön, vandra runt lite i grönskan samt utforska och leka.

Äventyrarna hade tagit med sig sina hemmagjorda kikare som nu så lägligt kom till pass för att studera småkryp och växter. Gästspelet i parken bjöd på många fina naturupplevelser; vindens sus i träden och andra ljud som finns i parken/skogen. Kvistar som knäcks, insekter som låter, fåglar som kvittrar och vattnet som porlar. Lite trötta och fullproppade med fina intryck intog så äventyrarna åter bussen för hemfärd.    

 

En femstjärnig vecka är nu över och i dagarna två får nu lugnet spela huvudrollen. Det är behövligt med lite slapp nu efter ett par hektiska dagar. En sorts belöning till alla stora och små äventyrare för välförrättat arbete under vecka tjugotvå.

Schemat för nästa vecka hittar du här.