Med rosor på kind och solsken i blick!

Fredagskväll, en timme efter stängning. Gården ligger där öde och tyst i solgasset, i lekhallen är det stängt och släckt. Det kunde varit vilken kväll som helst, om man sett ett foto. Men luften syns inte på kort och kvällsluften på Per Albin är denna afton så rik, så nöjd – av framgångsrika och succéfyllda äventyrarsdagar.

Från A till Ö, från måndag till fredag, blev det här en klämtjeck solskens historia.  

Nog för att det - som man säger - låg i luften att solen skulle ta över makten på himlavalvet men likväl. Tjugosju grader är ett bländverk, en spektakulär sifferkombination på den svenska tempen. Ett sista definitivt kvitto på att sommaren är här.

Först ut i detta femdagarsrace var skapande verksamhet. Barnen skulle med hjälp av toalettrullar, målarfärg, glitter och klister skapa sin egen kikare. Dessa ska vi sedan under nästkommande vecka nyttja när vi ska ut i naturen och leta växter och djur. Att äventyrarna antog utmaningen på bästa sätt märkets direkt och det var breda leenden som fick ackompanjera kreativiteten denna förmiddag. Samtliga kikare blev fina och ställdes efter målning och ”glittring” att torkar för vidare arbete under veckan.

 

Några lekar med fokus på mattematiska begrepp klarades också av innan lunchen serverades och inledde en fin eftermiddag i solgasset.

Framme vid tisdagen väntade ytterligare en omtalad aktvitetsdag då Äventyrarna skulle styra kosan mot Malmö Folkets Park för en riktig heldag. Förutsättningarna hade inte kunnat vara bättre; solstänk, varma vindar, ett glatt äventyrsgäng och en väska fullproppad med mat. Tummen upp, liksom.

Så upp på Kulturbussen och plattan i botten mot Folkets Park. Tio minuter senare klev vi av och dirigerade fötterna mot det lilla gula hus som ligger mitt i parken. Förr i tiden var det en dansbana, nuförtiden är huset vikt för barnkultur. På Barnens Scen ger Malmö Cirkusskola varje vår en nycirkusföreställning på varierande teman som gestaltas med hjälp av cirkuskonster av alla de slag. Årets föreställning bygger på den klassiska sagan om Hans och Greta. Sagan spelades upp av Malmö Cirkusskolas äldsta elever och vi fick se fantastiska konster i trapets, skickliga jonglörer, viga akrobater och mycket, mycket annat.

Med kulturnerven tillgodosedd trampade vi ut i parken för att hitta någon bra plats att förtära vår medhavda lunch. Valet föll på en skuggig, lite lummig plats vid ”Moriskan”.

Här serverades det korv och bröd så det stod härliga till. Dessutom bjöds det på frukt, kex och dricka. En mycket mysig stund i sin enkelhet!

Mätta men fortsatt pigga drog vi oss bort mot parkens djurdel ”Arken” för att beskåda diverse olika djur. I blickfånget fanns bland annat sköldpaddor, kängurus, kaniner, hönor m.m. Självklart han vi även med att leka en stund på parkens omtalade och populära lekplats innan Kulturbussen åter rulla in framför parken för att plocka upp oss.

Ett av solen och de många spännande aktiviteterna uttröttat gäng äntrade sedan Per Albins gård för mellanmål.   

En skön kväll i hemmets lugna vrå och en god natts sömn gav en välbehövlig påfyllning av energi inför den stundande onsdagen. Denna öppnades i samma suveräna stil som tisdagen med stor optimism och frejdigt tempo. Planen var besök i Västra hamnen men av olika anledningar fick denna skjutas på framtiden och istället blev det ”lite av varje” på förskolan. Vi slutförde arbetet med våra kikare och några av barnen fick avsluta sitt jobb med sina naturtavlor. Dessutom blev det lite språkträning i form av rim och ramsor. Luchen ankom sedan innan det blev full rulle på eftermiddagen då barnens intresse fick styra våra aktiviteter.

Direkt när äventyrarna sammanstrålade för veckans fjärde dag kunde det noteras att det var ett gäng med rosor på kind och solsken i blick. Veckans rikliga mängder med uv-strålar har gjort sitt och den vita huden skimrar allt vackrare i en brunare nyans. Denna dag vilade ett osedvanligt lugn över äventyrsverksamheten. Torsdagen var tänkt som en reflektions och ihopsamlingstillfälle. Dessutom plockade vi fram ”fallskärmen” som alltid är en källa till lycka. Flera olika fallskärmslekar genomfördes innan även rockringarna fick se dagens ljus till glada tillrop från barnen. S

om lök på laxen denna dag grillade vi - tillsammans med övriga huset – vår mat ute på gården och riktigt njöt av alla sommarkänslor.

Så återvände fredagen igen, lika skön och eftertraktad som alltid. För oavsett hur trevliga veckans fyra första dagar är så är alltid fredagen speciell och extra välkommen.

Lite trötta men mycket nöjda med veckan samlade vi ihop styrkorna denna fredagsmorgon. Dags för sista rycket och den stora frågan var skulle äventyrarna verkligen orka. Det krävs ju ändå en del för att fixa det, att samla ihop sig en gång till och göra jobbet efter långa och händelserika dagar. Men äventyrarna gjorde det igen – levererade ännu en knippe med fina timmar som slutvinjett på veckan.    

Traditionsenlig promenad till sporthallen satte sprätt på dagen och sedan brakade gymnastiken loss på allvar. Idag hade vi följde av Kastanjens äldsta barn som förgyllde gympan ytterligare med sin entusiasm. Några inledande lekar med mycket spring följdes av övningar med ärtpåsar, rocktingar och bollar. Barnen fick utöver detta stora möjligheter att själv välja vad det ville sysselsätta sig med. Inte helt oväntat valde många av dem att göra det som de tycker allra bäst om – springa!

På Per Albin avnjöt vi sedermera en god lunch innan veckans sista eftermiddag gick i vattnets tecken. Dock inte uppifrån den klarblåa ändlösa himmeln utan från den vattenspridare som placerades ut på gräsmattan. Barnen fick chansen att ta sig ett ”dopp” under spridarens strålar och kyla ner heta och svettiga kroppar. En stilren avrundning på en äkta solskensvecka.             

Vecka tjuguett är passé och lämnas nu i malpåsen. Mycket skoj har vi haft och vad som egentligen var roligast är svårt att ranka. Elva äventyrare har sina egna uppfattningar och det är helt naturligt. Och som alltid ligger sanningen i betraktarens ögon.

Med det är ännu en bit av äventyrspusslet lagt och på plats. Saknas görs ännu några stycken men motivet börjar kunna skönjas allt mer…

Ny bit ska läggs kommande vecka och du hittar schemat för vecka tjugotvå här.

Trevlig helg!

Alla goda ting är tre!

Ett futtigt litet anteckningsblocksblad; en veckosammanfattning med äventyrarna bör helst inte låta sig nedtecknas på så blygsamt utrymme... men den gångna veckan var ingen vanlig vecka. Det sägs ju att alla goda ting är tre och stämmer bara den klyschan så var det här den bästa äventyrsveckan.

Det började som vilken vecka som helst: lite sömnigt, stelt och måndagstveksamt men snart märktes det att det var förväntansfulla och nyladdade äventyrare som äntrat förskolan även denna måndag. Uppstarten vid klockan nio var vacker som en dröm med begynnande solsken och entusiastiska aktörer. Lite lätta diskussioner om helgens aktiviteter fick veckan på fötter och sedan rullade dagen vidare med ”barnens val”.

Idag serverades barnen ett ”gottebord” av aktiviteter att välja mellan och äventyrsgruppen beslöt enhälligt att ägna denna dag åt diverse aktiviteter på Per Albin hems förskolas gård. Det bjöds på skapande aktivitet, motoriska utmaningar samt naturupplevelser och barnen kunde fritt vandra mellan aktiviteterna och ta del av det som de önskade. 

Lunchen - lika god som vanligt - fick sätta punkt för en fulländad förmiddag och bana väg för en eftermiddag fylld med massvis av fri lek till barnens stora glädje. Solen strålade ikapp med humöret och vid mellanmålet levererade Gabriel nästa one liner,

”- Jag älskar att vara äventyrare!”.

Går det att få ett bättre betyg på verksamheten än så? Knappast!

Några timmar i hemmets lugna vrå och en god natts sömn senare stod vi åter där på startlinjen. Redo för tisdagen och för att anta nya bravader som lurade i horisonten.

Dagens huvudroll skulle spelas av förskolecyklarna som stod nypumpade och klara när välkomstsamlingen var avslutad. En utfärd på tre hjul är alltid speciell och upplevelserik.

Idag gick turen inledningsvis ut mot Svågertorp för att se på allt det nya som växer upp där. Självklart lös IKEA som en tydlig fästpunkt för barnen när vi väl kommit ut dit.

En sväng till Almvik följde därpå och där fick barnen pricka av ännu en lekplats i ”utmaningsboken”.

Det kanske hade räckt såhär, utflykten var ju redan lyckad, men varför nöja sig när fler upplevelser fanns på lut. Så något hemfärd var inte aktuell ännu utan istället cyklade gänget vidare mot Lindeängens amfiteater. I precis lagom tid rullade äventyrarna in framför scenen för att vara med när Sjörövar-Mange och Katta Pirats drog igång sin show. Under fyrtiofem minuter bjöds det på en sång och rörelse-föreställning under bar himmel.

En överraskande aktivitet för äventyrarna som samtliga visade stor glädje och riktigt njöt i solgasset. Nöjda och belåtna cyklade vi sedan hemåt för lunch och en lugn eftermiddag fylld med bus och skoj på gården.

Så dags för veckans tredje dag men den här gången även veckans sista då Kristi himmelsfärd och dess medföljande klämdag pockade på uppmärksamheten.

De sommarkänslor som fötts under veckoinledningen fick sig en rejäl knäpp på näsan denna dag. Solljuset bedarrade och istället droppade regnet vått och ”räligt” över Malmö.  Men lite himmlavatten skrämmer inga äventyrare som dock åter fick nytta av sina regnkläder.

Ett par kvicka steg mot bussen togs sedan för vidare transport mot stadionområdet och den avslutande delen av vårt projekt på idrottsmuseet. På plats för att ta emot oss stod den alltigenom duktige projektledaren Birgitta

Den här dagen var det grupp ett som klev in i museet för att träffa och lära känna maskoten Bernie. En kortare saga lästes upp och Birgitta berättade lite om Bernies liv.

Därpå väntade påklädning och sedan promenad till gräsmattan bakom museet. Där fick barnen testa på diverse olika idrottsgrenar som fått sitt ursprung på mormors tid. Detta väckte tydlig glädje hos barnen som avslutningsvis fick testa på hur långt man kunde hoppa i jämförelse med olika djur.

Under tiden som grupp ett besökte museet vandrade grupp två bort till Coop-lekplatsen och gjorde denna osäker. Grupperna sammanstrålade vid elva-snåret för hemfärd. Ett tacksamt och glatt hejdå skickades till Birgitta innan vi satte oss på bussen och rullade iväg. 

Hemma på Per Albin väntade lunchen innan en - tro det eller ej – solig eftermiddag fick sätta punkt för denna vecka. En vecka vars entusiasm värmde gott innanför rocken på väg hemåt. Fina bilder att samla i minnesalbumet under den fyra dagars långa ledighet som nu väntar.

Bara till att konstatera att äventyrarna levererat ytterligare en pangvecka – gott så!

Scmehar för nästa vecka hittar du här.

"Nerförsbacke och vinden i ryggen”

Det var bara, är bara och kommer att fortsätta att bara vara att njuta av de här äventyrarna. Så härligt att se ögon glittra och höra det glada tillropet; ”Hej, nu är vi här igen – härligt” eka på måndagsmorgonen. Glädjen och entusiasmen var påtaglig och nog blev det en vecka att skriva hem om alltid.   

"Bättre och bättre varje dag" - ett sätt att beskriva äventyrsverksamheten för närvarande. "Nerförsbacke och vinden i ryggen” - ett annat. För att börja med poängen. Det har gått snabbt, nästan så man själv inte hunnit med, men nu är faktiskt mer än två tredjedelar av äventyrsverksamheten tillryggalagd.

Denna vecka sparkades igång på bästa sätt med öppningssamling och fruktstund. En lika skön som underskattad igångsättare. Tema denna soliga men lite blåsiga måndag var ”barnens dag”. En dag helt vigd åt barnens önskningar vad det gällde aktiviteter. Efter lite diskussioner kom barnen fram till att en liten utflykt utanför grindarna skulle sitta fint liksom besök på någon outforskad lekplats. För att infria dessa önskningar plockade vi fram våra förskolecyklar och barnen fick sätta sig till rätta.

Därpå bar det av mot Kroksbäck och Malmös senaste, och mest äventyrliga, temalekplats. ”Äventyrslekplatsen” är uppbygg som en hinderbana över olika landskap: klätter-, betong- och skogslandskapet. En i lika delar fin som omtyckt lekplats visade det sig. Genom spektakulära klätternät, klätterkullar och rutschkanor kunde barnen få sin motorik prövad till max. De olika attraktionerna förbinds via en slinga som barnen kan ta sig runt utan att nudda marken, om de så vill.

Hemma på Per Albin till lunch och sedan blev det fritt aktivitetsval under eftermiddagen som en kraftansamling inför det väntande gästspel på idrottsmuseet. Ty det var dit som vi styrde kosan i arla morgonstund denna tisdag. Promenad genom ett morgonpömsigt Södertorp och sedan delade de båda grupperna upp sig.

Grupp ett ägnade förmiddagen åt besök på lekplatsen bakom Coop. Grupp två vandrade till museet för att träffa Birgitta. Väl framme fick man stifta bekantskap med Bernie, jättekaninen som var maskot vid fotbolls-EM 1992, samt testa på diverse idrottsgrenar i parken bakom museet. Bland annat fick man testa hur långt man kunde hoppa och jämföra det med hur långt olika djur hoppar.  När det var dags för hemmarsch sammanstrålade de båda grupperna igen, nöjda och belåtna med dagen.

Lill-lördag nästa och ett välbalanserat gäng slöt upp och höll i taktpinnen från början till slut.  Och det var tjo och tjim som den där taktpinnen vevade fram den här dagen. Naturtavlor stod på programmet och äntligen fick vi nytta av det naturmaterial som vi plockade i Kungsparken förra veckan. Blad, stenar, kottar, blommor och pinnar – urvalet var stort för barnen som fritt fick skapa sin tavla. Dessutom fick man måla och klistra en ram till tavlan. En lustfyllt uppgift visade det sig och många antog utmaningen med hög koncentration.

På god väg mot veckoslutet kastade sig äventyrarna in i torsdagens händelser med gott mod och en portion nyfikenhet - vart skulle dagens bussfärd ta oss?

Det skulle visa sig att de ”oranga västarna” skulle ut på strövtåg till Videdal. Alltid kul att komma till och upptäcka ny ställen och miljöer. Lite upptäcktsfärd blev det innan tålmodiga barn fick belöning i form av lek på temalekplatsen ”Bondgård”. 

På bondgårdslekplatsen kan man leka bonde mitt i Malmö! Lekplatsen är uppbyggd kring en "gårdsmiljö". I "logen" finns det spännande klätterlek, balanslek, en rutschkana och flera olika typer av gungor. På lekplatsen finns det också lekskulpturer i form av lantliga djur, en lektraktor och en riktig vattenpump. Barnen roade sig kungligt under tiden vi var där och samtliga gjorde tumme upp när vi åkte hemåt. På Per Albin väntade soppan och barnen lät sig väl smaka. En high five tilldelas här med köket för dagens lunch.

Fredagen kom sedan smygandes i horisonten med oboj och rostmackor som den självklara favoriten. Underbar start på veckodag fem som sedan antog rubriken ”svett”. För med bästa foten först klev sedan gänget ut genom dörren och traskade iväg mot Kulladals sporthall för veckans gymnastikinsats. Idag ägnades gympapasset åt fritt valda aktiviteter i en skön blandning. 

Med svettdroppar i pannorna och nalkande trötthet i fötterna transporterade sig sedan äventyrarna tillbaka till förskolan för att stoppa i sig veckans sista lunchbit. Med detta avklarat väntade ännu ett par fina timmar på förskolegården med allehanda aktiviteter.

För när den här veckan i detta nu eller i alla fall snart läggs till handlingarna så är det med samma gamla slitna stämpel på mappens nötta papp: ännu en fantastik vecka, ännu en lyckad och utmanade femdagarsperiod, ännu flera drömmar och förväntningar infriade.,

Anländer så småningom gör även vecka tjugo och stämmer ryktena så bär den med sig ljum luft och smeksam sol. Blanda de ingredienserna med avslutning på vårt projekt på idrottsmuseet, någon utfärd och lite barnbestämmande - och det går inte att misslyckas. Schemat för veka 20 hittar du här.

Kan nog bli en rätt så trivsam vecka tjugo, eller vad tror ni?

Soldränkta drömmar uppfyllda!

När april bytte plats med maj i almanackan drog vädergudarna fram ännu ett ess ur rockärmen och strödde sol och sommartemperaturer över landet. Äventyrarna hade en fin giv att spela ut och valde med omsorg korten att lägga på bordet.

Efter två dagar i något slags viloläge trycktes åter pausknappen ut och äventyrarna var tillbaka i vardagen, Fem nya dagar att berika, fem nya utmaningar att ta sig an. Eller, vänta! Fyra blev det ju för första maj lös tydligt röd i almanackan och spenderades på ställen långt från förskolans verklighet.

Först ut denna vecka ännu en klämdag i slussen mellan några helgdagar. Traditionellt var många barn lediga denna dag, inte fel om möjligheten finns, så det var en liten men tapper skara äventyrare som slöt upp. Dessa belönades på bästa sätt av de makter som styr vädret. Solen gassade på från en klarblå himmel och berikade vit hud med lite ljusbrun färg. Tack för det. Valborgsmässoafton är traditionstyngd för folket på Per Albin. Grillning på gården och beskådning av Kullamaran tillhör de årligen återkommande aktiviteterna. Så också i år och äventyrarna fick till slut efter lång väntan nytta av de flaggor som de målat under förra veckan.

Upp på gårdens högsta topp klev så äventyrarna för att vifta fram Kulladalsskolansbarn i Kullamaran. Ljudliga hejarop, flaggviftning och handklapp bildade sedan en bedårande ljud och bildkuliss. Inget av de skolbarn som sprang förbi kunde lämna vår plats oberörd.

 

”Köks-Doina” kämpade under senförmiddagen på med grillningen och när klockan väl slagit lunchtime serverades nygrillade hamburgare. Självfallet förtärdes detta ute i det friska och njutningsbara sommarvädret. 

Första maj vankades sedan med ledighet, solsken och tankande av ny energi.

Och nog var det nyladdade äventyrare som hittade till förskolan onsdagmorgon alltid.

Det var full fart under joggingskorna och rosor på kind och solsken i blick. På dagens agenda stod bussfärd och besök i Beijerspark. Väl på plats kunde vi stiga ut i ett förföriskt vackert och soldränkt parkslandskap. Vi satte fräs på besöket med en stilla promenad i den natursköna miljön. Därpå blev det lek på parkens temalekplats ”Djurlekplatsen”. Senaste vi var här var det kylslaget, rått och blött – rätt lätt att konstatera att andra yttre förutsättningar rådde denna gång. 

Och äventyrarna visade med all önskvärd tydlighet att detta var en utflykt att placera in på ”tio i topp-listan”.

Men säg den glädje som varar för evigt. Vid elva kom bussen och det var bara till att hoppa upp och hitta ett säte för hemfärd. Back in business på Kulladal väntade middag och sedan fria eftermiddagsaktiviteter på gården.

Ännu en torsdag i faggorna och det kändes som om det var upplagt. Upplagt för ännu en fin dag med äventyrarna. och nog blev det en strålande dag alltid. Vi inledde den med lite pyssel i form av att måla ramarna till våra naturtavlor.

                         

Därefter var det läge att testa våra förskolecykla igen. Barnen spändes fast med bälte och tog på sig sina hjälmar och så for vi iväg på en tur.

En vacker bild, så vackert att till och med ögonen tåras, eller är det pollen?
Lite lek blev det också på en lekplats vid Södertorp innan vi landade på Per Albin lagom till soppserveringen.

Gott med lite mat i magen (och lite på tröjan) innan eftermiddagen tog vid med lite fri lek innan de sista krafterna samlades inför fredagens händelser. För den här fredagen var det åter gymnastiken som pockade på uppmärksamheten. Så äventyrarna trampade gångbana mot sporthallen tillsammans med Kantarellerna för veckans sista fysiska kraftmätning. Just gymnastik är en av favoriterna bland äventyrarna och det var mungipor uppåt som gällde under promenixen.

Upp till dans bjöds det sedan i form av uppvärmning och en hel del motorikövningar i lagform. Ett fysisk gottebord så här på fredagen sitter ju verkligen som ett smäck.

Med gympan avklarad samlade äventyrarna ihop sig för återgång till Per Albin och dagens stora skrovmål. Det satt som alltid som ett smäck och stärkte barnen inför en avslutande veckoeftermiddag.   

Så fick en fin eftermiddag avrunda en vecka som bjudit på en hel del roliga upplevelser. Det är skönt att kunna konstatera att i en stad där Strumpfabriken stängts, Mazetti sålts och Kockums lagts ner – där står äventyrarna pall. Succén fortsätter, närmast med vecka 19. Schemat för den veckan hittar du här.

Med det tar vi farväl för denna vecka och stämplar ut.
Om några minuter njuter man av helgfriden och fredagsmyset.
Visst är livet underbart, ibland till och med rättvist!